Cheers

Jag har idétorka för tillfället. Är nog för trött. Känner hur ögonen svider och kliar och jäspningarna är inte långt borta. Men jag är för lat för att gå och lägga mig, så jag har väl bara mig själv att skylla.

Idag i skolan så skulle vi ta stickprover så varandra. Eller alltså vi tog varandras blodsocker-värden. Jag fullkomligt hatar sprutor, det är en av dom värsta sakerna tycker jag. Och det var inte bara det att jag skulle bli stucken utan jag skulle även sticka en kompis. Det kändes inte heller bra. Men eftersom det är en kriterie för att bli godkänd så vare bara köra på.

Tro det eller ej med det var läskigare att sticka någon annan än att själv bli stucken. Men vill ju liksom inte göra illa någon.
Och nu förstod jag verkligen innerbörden med att vi själva skulle behöva bli stuckna. Alltså inte bara lära oss att göra det. Det är ju för att man ska kunna förstå hur en annan människa kan känna i den situationen. Och om man faktiskt själv är spruträdd så är det ju bara ännu bättre. Det är något som verkligen är värt att ta med sig. Både för ens eget bästa och för patientens.

Det var som sagt en ganska obehaglig upplevelse, trots att nålen är väldigt tunn. Och det var heller inte bara en gång, utan faktiskt två, och andra gången jag fick den i fingerspetsen, den här gången i ringfingret så gjorde det verkligen ont. Det gör fortfarande ont, och det har till och med bildats ett blåmärke där. Konstigt.

Mitt program är i alla fall underbart roligt, men dock har det varit väldigt stor press i alla ämnen. Men det är väl kanske så det är att gå på gymnasiet. Men jag känner att jag valt rätt program. Man lär sig något nytt varje lektion!




Cheers/ Mollan